baciare

ska se live.

precis varit ute och övningskört.
jäklar.
övade på att starta i backe.

(innan jag fortsätter måste jag tillägga några små detaljer. 1. jag bor i onsala. och onsala är lika med pampiga rikemanshus. 2. solen tvingade på mig mina fulaste solglasögon som är runda som klot med strass på sidorna då jag inte hittade mina ngt snyggare. 3. jag och min mamma är.. hm. vi komunicerar kanske inte jätte bra för att säga det milt..)

så. ställer mig i backen bromsar.
står still.
ska förskitigt släppa bromsen och börja gasa, bilen rullar asfort bakåt. mamma skriker i panik bromsa, jag får titinitus och bromsar.
försöker igen.
kommer två hack uppåt, sedan stopp. jag och mamma utbyter lite skrik. (en detalj till. när saker och ting inte funkar som jag vill blir jag arg.)
nu var jag förbannad.
släpper bromsen igen och trycker ner den jävla gasen.
bilen tjuter, däcken slirar och vi flyger upp för backen.
dog.
höll på att kissa på mig.
ser att vi flyger förbi ett par byggarbetare som är minst sakt häpna över att se en liten blå polo, med två panikslagna tjejer i fula glasögon slirandes förbi i det annars så tysta och fridfulla onsala.
när jag väl fått stopp på bilen gråter jag av skratt. herregud.

mamma blev så jäkla arg. "nu kommer våra grannar ta tillbaks inbjudan om att hälsa våren välkommen på söndag kl.14. helvette anna!"
ja mamma, helvette.

(ärligt så kände jag mig ganska cool där ett tag)

har varit på hönö i helgen. har ätit glass. tagit kort. malin är fin.







ta hand om varandra

hej.
familj är familj. du väljer inte. så var det med det. punkt.

ska bli så jäkla gött att få ta ett andetag på orust. och jaag vet, att fly läker inga sår bla bla bla. men det är så skönt att få komma undan lite.

pussa på varandra!

helvette. nu är det dags att släppa.
du har inget mer här att göra. åh. önskar att du bara kan gå, vill inte tala om det för dig -och ja antar att det gör mig svag.

hejdå, hejdå, hejdå
hoppas att du valde rätt, för du har inte längre ngn plats här.

jag kände för att checka in här igen. bloggar är ju generellt väldigt egocentriska, och jag har inte känt mig så egotrippad på ett bra tag nu. kanske därför jag har svårt att skriva.

har varit sjuk, blev frisk idag, så mitt liv har stått på paus. känns inte som om jag har ngt nytt, eller ngt gammalt att säga så jag stannar väl här.. kan kolla om jag har ngn bild i bildarkivet som kanske kan rädda detta ortroligt meningslösa inlägg..

arrividerci


(eh. jag hittade ingen bild..)